Zbigniew Kuklarz

I ett anorektiskt radhus tillsammans med en rottweiler, fem katter, två varaner och tre överfinniga tonåringar i tristaste Haninge firar hela släkten Kuklarz fyrtioårsfest. Agnieszka fyller år och Zubrowka-nubbarna flödar. Polska hårda män måste skylla tårarna på snapsarna när vackra polska stämmor höjs till underbara känslomättade sånger i en kommun som stinker medelsvensson. Den svenskaste av dem alla, lillebror Zbigniew, är vår berättare och när festen fullständigt spårar ur som en burlesk, polsk Lars Norén-buskis behöver läsaren någon att hålla sig i. Hjälp jag heter Zbigniew är en berättelse om att växa upp som machopojke i Stockholms mindre glamorösa kvarter. Om att vara andra generationens polack i ett samhälle där man bara vill smälta in trots att man har ett förnamn ingen kan uttala, ett efternamn som lockar till snuskiga skämt och pinsamma föräldrar som inte kan fixa reflexiva pronomen. Det handlar om hur svensk man faktiskt kan bli om det är en strategi för att överleva. Det är också en berättelse om äktenskap utan kärlek och barn som kommer i kläm, om tuffa män och pojkar som gör allt för att bli likadana, om svartjobb och om skitjobb - och om familjer som trots konflikter håller ihop. Men främst är Hjälp jag heter Zbigniew en hejdundrande rolig och galen fest!

Kristoffer dör en alldeles för tidig död efter ett simpelt ormbett. Sex månader efter begravningen åker hans tre vänner till Polen för att uppfylla hans sista önskan: Att strö ut askan på 2000 meters höjd, på gränsen mellan Tjeckoslovakien och Polen, ett välbevakat militärområde dit ingen med någorlunda vett i skallen bör klättra upp. För att få ro måste Piotr, Leo och John se pulvret singla ned som ett segelflygplan mot Morskie Oko ? det grönsvarta havsögat i djupet av dalen ? platsen där Kristoffer upplevde sitt livs stora kärlek. Hoptryckta i en av världens minsta bilar gör de unga männen en expedition in i ett land som pyr av nationell styrka, på väg att frigöra sig från kommunismens ok. Men det är också en resa in i kärleken: Kristoffers död ger de tre vännerna en snabbskjuts till ödmjukheten mot livet, den som normalt brukar dröja till pensionsåldern och kolonilotten innan den börjar blomma. Zbigniew Kuklarz är tillbaka efter sin succédebut med en halsbrytande rolig men också underfundig berättelse om moral, tro, lojalitet och vänskap.

??Hjälp jag heter Zbigniew? är en rolig och angelägen bok av en ny svensk författare som jag gärna återknyter kontakten med.?Svenska Dagbladet??Hjälp jag heter Zbigniew? är i alla händelser en oemotståndlig liten bok, respektlös, levande, varm, rolig och skruvad. Det är helt enkelt omöjligt att inte charmas av Zbigniew Kuklarzs bångstyriga släktskröna?Upsala Nya Tidning